Kos namn har inte genomgatt nagon andring fran antiken till idag. Nagra anser att namnet Kos kommer fran Kung Triopas den andres dotter som hette Koos. Andra havdar att namnet kommer fran Kariska ordet Koion antingen pga att ons form paminner om far eller darfor att det pa Kos fanns manga far. Andra havdar att namnet kommer fran ordet kos som betydde fangelse.

On beboddes under yngre stenaldern vilket bevisas av fynden i grottan Aspropetra nara Kefalos. Manga mytologiska traditioner fran antiken uppger bosattningen och berattar om karakteristiska handelser pa Kos fran forhistoriska tiden.

Enligt en sadan tradition, giganterna, himlens och jordens barn, nar de besegrades i en hard strid med Olympens gudar, sprang de ivag.

Guden Poseidon som jagade giganten Polyvotis skar en bit av on Kos och kastade den pa giganten som dodades. Relaterad med denna traditionella berattelse ar en mytologisk upplysning att det pa Kos tog sin tillflykt giganterna Kios, Fivos och Kynnos. Enligt myterna manga gudar och halvgudar hade besokt on. De forsta invanarna pa on var Pelasgierna och Leleges.

En annan tradition uppger att Meropes som var kontruktiva manniskor, grundade den forsta antika staden pa on och kallade den efter sin Kung Meropas dotter: Astypalea. Dennes eftertradare var Triopas den andre. Efter honom pa tronen steg Meropas den andre vars dotter hette Koos. Under Minoiska kulturens basta ar, Kung Minoas den andre pa Kreta fick herravaldet over nastan hela Medelhavet och fick Karerna att fly bort fran de flesta oarna. Denne, foredrog att inte skada invanarna pa on Kos och fortsatte med ett mangarigt vanskap. Kungen Triopas den tredje eftertraddes av hans son Evdemon. Senare omkring 1300, Tlipolemos, dvs. Herakles och Astyochis son, kung av Rhodos, strackte ut sitt kungavalde till att omfatta aven Kos.

  Under antiken, dyrkade man pa Kos Iitir Asklipios och Herakles. De gamla Koerna arrangerade manga offerceremonier for att hedra lakarkonstens gud. Sjalvklart pa Kos dyrkades aven andra gudomligheter som t.ex. Zeus, Dimitra, Dionysos, Hera och Afrodite.

De antika kommunerna: aldsta staden pa Kos var staden Astypalea. Staden var belagen pa stranden som idag kallas for Palatia nara byn Kefalos. On hade kungavalde redan fran antikens ar. I Grekland borjade man andra grundligt pa de politiska instutionerna under det 7:e och 6:e arhundradet.

Guden Poseidon som jagade giganten Polyvotis skar en bit av on Kos och kastade den pa giganten som dodades. Relaterad med denna traditionella berattelse ar en mytologisk upplysning att det pa Kos tog sin tillflykt giganterna Kios, Fivos och Kynnos. Enligt myterna manga gudar och halvgudar hade besokt on. De forsta invanarna pa on var Pelasgierna och Leleges.

En annan tradition uppger att Meropes som var kontruktiva manniskor, grundade den forsta antika staden pa on och kallade den efter sin Kung Meropas dotter: Astypalea. Dennes eftertradare var Triopas den andre. Efter honom pa tronen steg Meropas den andre vars dotter hette Koos. Under Minoiska kulturens basta ar, Kung Minoas den andre pa Kreta fick herravaldet over nastan hela Medelhavet och fick Karerna att fly bort fran de flesta oarna. Denne, foredrog att inte skada invanarna pa on Kos och fortsatte med ett mangarigt vanskap. Kungen Triopas den tredje eftertraddes av hans son Evdemon. Senare omkring 1300, Tlipolemos, dvs. Herakles och Astyochis son, kung av Rhodos, strackte ut sitt kungavalde till att omfatta aven Kos.

Koerna hade progressiva ideer och tvingade sina herrar att overlamna makten till kommunens kyrka. Man anstallde kassorer, revisorer, gendarmer, priskontrollanter och domare. I skolorna undervisade larare mot ersattning fran elevernas familjer. Skolfestligheterna och tavlingarna lag under gymnasierektorns (gymnasiarchos) overinseende, medan idrottstavlingarna leddes av pedotrivis (idrottsledare). For musikunderhallningen hade man gitarrister och for utbildningsadministrationen ansvarade pedonomerna.

For mer upplysingar ang. Kos... www.kosinfo.gr